Apple M2 SoC-analys - sämre CPU-effektivitet jämfört med M1

Benchmarks för enkärniga enheter drar nytta av den högre klockan på prestandakärnorna, eftersom den nya M2 SoC inte bara är snabbare än den gamla M1, utan även alla andra M1-varianter, inklusive Pro, Max och till och med Ultra. De använder alla samma prestandakärnor med samma klockslag som vi känner till från M1, så de nya M2 MacBooks erbjuder den bästa enkelkärniga prestandan i Apple's portfölj just nu. Allt som allt är fördelen mellan 6-8 procent beroende på riktmärke.

Den högre klockan kräver mer ström, eftersom den gamla M1 förbrukade ~3,7 watt och den nya M2 kräver ~5,3 watt. M1 Pro-modellerna förbrukar ännu mer, 7 watt, men de är mycket större chip med fler kärnor. Detta innebär att den nya M2:s effektivitet för en enda kärna är cirka 26 % sämre jämfört med den gamla M1-processorn.

Prestandaförbättringarna jämfört med den gamla M1 är större i scenarier med flera kärnor eftersom alla åtta kärnor drar nytta av högre klockfrekvenser. Vi kan se en maximal förbättring på 18 % i Geekbench 5, vilket också annonseras av Apple. Fördelen är lite mindre i Cinebench R23, och vi får en genomsnittlig prestandaförbättring på cirka 15 %.

M1 Pro-processorerna har fortfarande en stor fördel i benchmarks med flera kärnor, åtminstone 10-kärniga versioner (+40 %) med 8 prestandakärnor. Den 8-kärniga modellen av M1 Pro i instegsmodellen MacBook Pro 14 använder endast 6 prestandakärnor, så fördelen jämfört med den nya M2 är mycket mindre, cirka 10 %

Denna prestandafördel på i genomsnitt 15 % motverkas av en extra energiförbrukning på 35-40 %, vilket innebär att den totala effektiviteten är 20-25 % lägre. Den nya M2 är därför nästan på samma nivå som M1 Pro-chipen med 10 CPU-kärnor.

Intels nya Alder Lake-P-chips erbjuder både mer prestanda för enstaka kärnor och för flera kärnor jämfört med Apple M2 (Geekbench 5-testet för enkelkärniga enheter är det enda undantaget). Detta gäller dock endast för chipen med höga TDP-tal; Alder Lake-P-CPU:n i Samsung Galaxy Book2 på 20 watt är till exempel inte alls konkurrenskraftig.

Den nya AMD Ryzen 7 6800U är långsammare än M2 i enkärniga tester, men har en fördel på 20 % i Cinebench R23 Multi. Apple M2 presterar dock mycket bra i Geekbench 5 och ligger återigen före 6800U. Om man kombinerar alla resultat ligger den nya M2 faktiskt före Ryzen 7 6800U i prestandavärderingen.

Även om effektiviteten hos nya M2 är mycket sämre än hos det gamla M1-chippet är M2 fortfarande betydligt bättre än rivalerna från AMD och Intel. Effektiviteten är mycket högre i scenarier med en enda kärna och Alder Lake-chipen hamnar på efterkälken med den höga förbrukningen av prestandakärnorna (25-30 watt). AMD är lite bättre med Ryzen 7 6800U, men den förbrukar också mer än 15 watt i enkärniga scenarier, trots den lägre prestandan.

Intels nuvarande mobila CPU:er är också mycket sämre när det gäller effektivitet i flera kärnor, även om skillnaden inte är lika stor som i testerna med en kärna. Ryzen 7 6800U kan å andra sidan nästan helt täppa till gapet, åtminstone när vi tittar på Cinebench R23.

Vi utvärderar prestandan hos den nya M2 GPU:n med de inhemska benchmarks 3DMark Wild Life Extreme Unlimited samt Geekbench och GFXBench, som använder Metal API. De nya M2-varianterna passar väl in i det befintliga MacBook-utbudet, eftersom den nya 8-kärniga M2 GPU är cirka 16 % snabbare än den 8-kärniga versionen av M1. 10-kärniga versionen av M2 är ytterligare 19 % snabbare.

Trots den högre prestandan är strömförbrukningen för den 8-kärniga M2 GPU:n faktiskt bara lite högre jämfört med den 8-kärniga M1 GPU:n. M2 är mycket linjär när det gäller skalning och den 10-kärniga versionen förbrukar naturligtvis mer ström, men båda modellerna är 11 % effektivare än den gamla M1 GPU:n.